Misstankar om att barn och ungdomar far illa
Om du misstänker att ett barn eller en ungdom far illa kan du kontakta oss på socialtjänsten för att göra en orosanmälan eller för att få rådgivning. Det räcker att du är orolig för ett barn för att göra en anmälan, dina misstankar behöver inte vara bekräftade. Det är socialtjänstens uppgift att reda ut situationen och avgöra vilket stöd eller skydd som barnet och vårdnadshavarna eventuellt behöver.
Yrkesverksam:
Alla som jobbar med barn och ungdomar är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller personal exempelvis i skola, på fritids, inom sjukvården, polisen och kyrkan. En sådan anmälan (anmälare) kan inte vara anonym.
Privatperson:
Som privatperson är det frivilligt att anmäla och du kan vara anonym.
Hur går jag tillväga?
En orosanmälan görs i möjligaste mån skriftligen via vår e-tjänst. Det är också möjligt att göra en muntlig orosanmälan (se nedan), eller att kontakta oss via mottagningbarn@danderyd.se.
Faxnummer till Socialkontoret: 08-568 911 04.
Socialtjänsten i Danderyds kommun läser och handlägger regelbundet alla inkommande ärenden under arbetstid, vardagar 08:00-16:40. Observera att vi arbetar halvdag dag före röd dag och har stängt under klämdagar.
Om du gör en anmälan efter vår arbetstid kommer vi inte att se din orosanmälan förrän nästkommande arbetsdag. Utanför kontorstid kan du kontakta socialjouren nordost 08-410 200 40. Vid livshotande situation ring alltid 112.
Konsultation/rådgivning eller muntlig orosanmälan
Om du vill rådgöra kring barnet ska du inte uppge barnets identitet. Du når mottagningen för barn och unga lättast på telefontiden, vardagar mellan 09.00-15.00 (vi har lunchstängt 12.00-13.00), via växeln på telefonnummer 08 – 568 910 00.
Vid brådskande behov hjälper växeln dig vidare till rätt person även utanför telefontiden.
Vad händer sedan?
Du kan med fördel informera vårdnadshavarna om din oro och att den överlämnats till socialtjänsten, såvida det inte gäller misstankar om våldsutsatthet.
Gällande orosanmälningar för barn och ungdomar tar vi kontakt med vårdnadshavare för bedömning och fattar sedan beslut om att inleda utredning eller inte. Som yrkesverksam har du möjlighet att få information om utredning inleds eller ej.
Socialtjänstens utredning
En utredning genomförs enligt 11 kapitlet 1 o 2 §§ socialtjänstlagen då en anmälan inkommer med oro för barnets situation.
Utredningsprocessen inleds med att en utredningsplan formuleras tillsammans med vårdnadshavare och barn. I den formuleras frågeställningar som utredningen ska svara på samt vilka områden som ska utredas. Vid behov kan för barnet andra viktiga personer eller myndigheter t.ex. skolan eller förskolan kontaktas för att få en allsidig bild av barnets livssituation.
Två socialsekreterare samarbetar i utredningen och samtalar med föräldrarna och barnet.
Socialsekreterarna dokumenterar samtalen och alla kontakter som tas i utredningen. Vårdnadshavare samt barn över 15 år har rätt att ta del av uppgifter som inkommit under utredningstiden. Alla uppgifter är skyddade av sekretess för andra personer.
En skriftlig utredning ska vara sammanställd inom fyra månader. Utredningen avslutas med socialtjänstens analys, bedömning och beslut till vilken hjälp som skulle tillgodose barnets behov bäst.
Utredningsmetod
Barnets behov i centrum, BBIC, är ett system för dokumentation och uppföljning. Barnets grundläggande behov ska vara utgångspunkten för allt socialt arbete.
Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i familjen och den omgivande miljön. Det ger en helhetsbild av barnets situation.
Vad händer om vi inte är överens?
Vanligtvis kommer vi överens med vårdnadshavare och barn om vilken hjälp som behövs till barnet. Då verkställs insatsen och målen för insatsen följs upp regelbundet.
Ibland tackar vårdnadshavare och/eller ungdom över 15 år nej till socialtjänstens förslag och då kan oftast inte insatsen genomföras. Kontakten avslutas oftast därmed.
Ibland bedöms barnets förhållanden vara så allvarliga att det finns risk för att barnets hälsa eller utveckling är i fara.
I sådana situationer kan barnet behöva vård och/eller skydd utanför det egna hemmet.
I de fall vårdnadshavarna inte samtycker till denna vård kan domstol besluta om vård enligt lagen om vård av unga, LVU, efter ansökan från socialtjänsten.
Vid dessa fall har alla parter rätt till juridiska ombud.
Mer information och blankett hittar du här:
Brott mot barn
Om du misstänker att ett barn utsätts för brott/övergrepp eller på annat sätt far illa ska du anmäla det till socialtjänsten. Socialtjänsten agerar vidare utifrån anmälan. De kan till exempel göra en polisanmälan och se till att ärendet går vidare till Barnahus Stockholm Nord.
På Barnahus Stockholm Nord arbetar/samverkar polis, socialtjänst, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans för att hjälpa barn som blivit utsatt för brott. Lokalerna är anpassade för att barn skall trivas och alla som träffar barnen är speciellt utbildade för det. På Barnahus Stockholm Nord finns det även möjlighet att få krisstöd genom barn- och ungdomspsykiatrin.
Barnahus Stockholm Nord tar emot barn/unga som misstänks vara utsatta för allvarliga brott i nära relation. De brott som främst avses är misshandel (fysisk och psykisk), olaga hot, fridskränkning, sexualbrott samt hedersrelaterade brott. Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år, med särskilt fokus på barn under 15 år som misstänks vara utsatta för allvarliga brott i nära relationer.
Barnahus Stockholm Nord är ett samarbete mellan 10 norrortskommuner (Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm och Österåker), Polismyndigheten Stockholm Nord, Norrorts åklagarkammare i Stockholm och Stockholms läns landsting.
Sigtuna kommun är huvudman för socialtjänstens samordnare på Barnahus Stockholm Nord med lokaler i Sollentuna.
Barnahus Stockholm Nord bemannas av samordnare från socialtjänst och polis samt personal från BUP Barnahusteam och Barnskyddsteamet.
Barns och ungas rättigheter vid brott
Man har rätt att må bra och känna sig trygg i sin vardag. Men alla har inte den möjligheten. Många unga är med om brott. Ofta handlar det om någon form av våld, men det kan också vara att någon säger taskiga saker. Ibland kan det vara svårt att veta om det som har hänt är ett brott eller inte. Om det känns dåligt i kroppen har du rätt att få hjälp även om det som har hänt inte är ett brott.
Om du möter barn som du tror upplever våld, blir misshandlade eller på andra sätt inte tas om hand är det viktigt att ta det på allvar. Som vuxna har vi ansvar att agera för barnens bästa.
På webbplatsen Jagvillveta.se kan du hitta information om vad som är brottsligt, hur det kan kännas för dig som varit med om brott och om var du kan få hjälp. Här får du också veta vad som händer om du anmäler eller om det blir rättegång. Informationen på flera olika språk. Innehållet riktar sig även till dig som inte själv har upplevt brott men som misstänker att någon i din närhet kan vara utsatt.
Barns rättigheter
I FN:s barnkonvention anges barns rättigheter. I konventionen sägs det att barnets bästa ska komma i första hand vid åtgärder som rör barn. Med barn avser konventionen alla människor under 18 år. Konventionen gäller inte som lag i Sverige men vi har förbundit oss att följa de rekommendationer som den ger.
I Föräldrabalken finns bestämmelser om vilka skyldigheter föräldrar har mot sina barn och vilken omsorg barnen har rätt till. Det är dessa bestämmelser och framförallt Socialtjänstlagen som utgör grunden för socialtjänstens arbete med barn och deras familjer. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, reglerar socialtjänstens åtgärder när samtycke till vård inte kan nås.